Metdag är bradag

Dagen har varit helt underbar. Efter att min lilla goa kärring äntligen fick liv i mig tidigt imorse så åkte hon och jag till Delsjön och metade. Det var underbart! Det regnade sådär fint ni vet, lite regn men ändå var det riktigt varmt och skönt. En riktigt trivsam start på hösten, tror jag. Den är nog inte så långt borta.

Men men, efter att vi kommit dit till våran lilla plats, så hällde vi upp kaffe och jag åt en fralla som min lilla älskling varit snäll nog att fixa iordning till mig på morgonen. Och så slängde vi ut lite bröd i vattnet för att meska. Men abborrarna var redan där. Dom åt det bröd som låg och guppade vid ytan. Stora plask blev det och det var en riktig upplevelse.

Sedan tog det inte många sekunder efter att vi hystat i mask på krok innan dom var där och började nafsa och flötet drogs ned under vattenytan. Återigen var dom som högg lite för små för att hamna på tallriken, så alla som vi drog upp återutsattes mer eller mindre direkt.

Men vilken upplevelse det var idag. Det är fantastiskt fridfullt, rofyllt och samtidigt spännande. Det är så man undrar vad man gjorde innan man började meta på allvar.

Sedan så kan jag också förtälja er att jag, efter många samtal och många funderingar faktiskt tackat JA till min universitetsutbildning. Så det är något att se fram emot! Kanske inte är så många år kvar innan jag och gumman bor i ett eget hus, alldeles i närheten av en fin sjö!

Livet känns fördjävla gott för tillfället!

Åldersdiskriminering borde ersättas med sunt förnuft

Så vart det ramaskri om den sittande regeringens nya regler om studier vid högskolan. DN rapporterar i flera artiklar om denna snedvridna regelbok som nu finns som riktlinjer. Själv har jag haft den enorma turen att på första försöket till Göteborgs Universitet komma in på den linje som jag vill gå, nämligen personalvetarprogrammet. Man kan undra om det till många av de stora utbildningar som finns inte förespråkar livserfarenhet? Är det inte så att en 28åring är bättre lämpad till psykolog än en nittonåring?

Personligen så har jag många fördomar just emot psykologer, men tänker ändå att folk som har ”några år på nacken” kanske har varit med om så pass mycket så dom har en helt annan verklighetsuppfattning än den lilla nyutexaminerade studenten som samma år skall fylla tjugo?

Och det torde verkligen vara som så i mitt fall. Att jag, som faktiskt är 32, har varit med om såpass mycket med olika arbetsgivare så att den erfarenheten bara i sig skulle vara en merit värd att glida in på?

Kanske är lite fel forum just nu, men det känns lite som om arbetslivserfarenhet borde vara ett krav på rätt så mycket när det kommer till lite mer vitala delar av samhället? Ta politiken som första exemplet, där en artonåring blev komunalpolitiker för moderaterna (TROR jag). Kan man inte kräva av sina politiker att iallafall dem skall ha minst fem års arbetslivserfarenhet? Jag tycker verkligen det. Lite krav på dem som skall styra Sverige framöver iallafall en gång i livet varit förankrade i den ”vanliga” människans vardag?

Lika lite som jag vill ha en nittonåring som komunalpolitisk big-shot så känns det fel att ha en tjugotvåårig personalchef. Eller en tjugotvåårig psykolog. Och när det kommer till skolväsendet så ser man just tjugotvå-tjugotreåringar ha en lärarexamen. Inget fel i att folk vill bli lärare, det är ju ett hysteriskt viktigt (men underbetalt) yrke för dem som faktiskt gått en ordentlig utbildning för det. Men i skolan så handlar det ju lika mycket om att guida och svara på frågor om livet som det är att slå in Algebra eller Phytagoras sats i de stackars bänksittande barnen. Och jag är av den åsikten att en tjugotreåring överlag (då det säkert finns enstaka undantag där med) inte har den livserfarenheten att kunna svara ärligt på tonåringars frågor som rör den stora världen utanför skolan.

Är det inte bättre att ta och istället sätta en minimigräns för Universitetets yrkesutbildningar istället för att diskriminera dessa med just ”några år på nacken”???

Referenser: DN, DN, DN

Matprat

Så börjar det komma lite mer intressant för alla oss som verkligen älskar mat. Och det är ju alltid kul. Till att börja med så vill jag prata lite om en artikel i gårdagens GP. Den handlar kort och gott om vädret och svamp. De regn och den enorma värme som vi har haft i hela landet i år har satt ordentlig fart på svampuppoppandet i skog och mark. Och likadant är det ju med våra bär. Vilket verkligen glädjer mig. Nu kan man gå ut med den stora korgen och bara plocka, plocka och åter plocka.

Jag har redan stora planer på höstens stora måltider. Det största, och troligen första, eventet i köket är en stor oxfilé Wellington med en massa hackade gula kantareller, schalottenlök och en skvätt madeira på toppen innan den slås in i smördegen. Det kommer bli så hysteriskt kul att kunna arbeta med ordentliga råvaror. Det är ju det som gör det så roligt!

Sedan så i förregår så skrev ju GP om ett väl (och hett) debatterat djur. Kräftor! Jag vet bara hur det ser ut i min bekantskapskrets. Vissa kallar havskräforna för "riktiga" kräftor och fnyser "insjöråttor" åt sötvattenskräftorna. Jag undrar varför det är så? Är det någon som vet? Det kanske är så som det är och måste vara?

Jag för min del kommer köpa runt ett till ett och ett halvt kilo av varje (då jag saknar möjlighet att fiska själv) för att koka dem enligt konstens alla regler. Det är inte så svårt egentligen, som jag fattat det. Det svåra är att kyla ned dem direkt efter att dom kokat klart. Så det blir väl ned i en isfylld vask direkt efter kokningen som gäller. Det är något som skall bli roligt att göra. Funderar på att koka ett kilo musslor med. Blåmusslor då, alltså. har bara köpt restaurangens vitlöksmarinerade blåmusslor hittils. Och det måste det bli ändring på.

Sedan så måste jag också passa på att varna för att vår rötmånad nu står vid dörren. Så tänk på att mat inte skall stå framme för länge! Aldrig kul att behöva slänga mat...

Referenser: GP, GP, GP

Beslut som provocerar

Oj då. Då vart det beslutat. Frankrike gör, som andra nationen i Europa, slag i saken och förbjuder burka. Först ut var ju Belgien, om jag inte missminner mig ruggans, och i så fall ber jag om ursäkt för det redan nu.

Vissa tycker det är sakligt och bra av en eller annan orsak, andra ondgör sig som satan. Vissa, som FI, går så långt och säger att detta är en rasistisk politik. Andra, som Trollpackan, tycker det är ett bra förbud.

Jag är själv en av dem som tycker att det är ett bra sätt att komma tillrätta med diskriminering. Jag är själv kategoriskt emot allt som har med religion att göra, det är ett utmärkt sätt att kontrollera massan. Och nu när vi ändå uppfattar oss som hyffsat upplysta kan vi ju alla se att Gud, Allah, Shiva, Zeus, Buddah, Mars och allt vad dom nu heter inte har skapat varken universum eller planeten Jorden.

Men varför är detta en grogrund för allt vad diskriminering heter ett sätt för motståndare att bara höja rösten och skrika rasistland eller då rasismpolitik, bara för att man är åsiktsmotståndare? För när dom orden är uttalade så försvinner ju fokus en hel del ifrån frågan och ersätts med en åsiktsdiskussion som vi alla vet inte kommer ge något annat än en massa mittuppslag i sensationspressen av typen Aftonbladet eller Expressen.

Varför skulle det vara positivt att bära Burka eller Niqab? Jag för min del ser inte detta som något som helst positivt! Som den diskussionen som Kalla Fakta granskade i Stockholm. Där sade skolpolitikerna, med folkpartisten Lotta Edholm i spetsen, inte accepterade en elev med Niqab i skolbänken. Och jag kan bara instämma i det resonemanget. Miljöpartiet tog ju väldigt illa vid sig och tyckte det var riktigt fel att diskriminera folk på det sättet så att man tog och förbjöd dem från undervisningen. Vilket faktiskt inte alls var fallet. Denna tjej vart ju välkommen så länge som Niqaben var lagd på hyllan. Där, i detta Stockholmsfall, ser man hur tv vinklar det lite granna. Som när ”Maria”, en svensk flicka som konverterat, sitter med denna tjej som inslaget handlade om, och säger att Islam är en modern världsreligion utan att reportern reagerar och frågar om stening eller piskrappsstraffen kan man undra om inslaget till viss del var sponsrat med miljöpartistiska pengar…

Referenser: Lotta Edholm, Kalla Fakta, Newsmill, GP, GP, DN, SvD

Oj då... Vad hände där?

Ni som följt bloggen vet att jag är härligt arbetslös, och har varit det under ett drygt år nu. Jag har sökt en universitetsutbildning, Personalvetarutbildningen, och hela triden gått och trott att jag inte skulle komma in. Jag har nyligen varit på en anställningsintervju på ett för er okänt bevakningsföretag. Dessvärre verkade dom, eller iallafall den som intervjuade mig, hysteriskt ointresserad av att anställa typ någon. Så det kommer med största sannolikhet inte ge någon frukt alls.

Men tillbaka till det som jag faktiskt har kommit in på. Jag har nu suttit många timmar och funderat och funderat på hur jag skall göra. Om jag skall hoppa på det eller inte.

Fördelar och nackdelar finns det ju, så fråga är ju bara om summan av kardemumman är något positivt eller inte.

Nackdelarna är, som jag ser det, mest praktiska och borde av naturen gå att lösa. Om man har tur, vill säga. Bidragsdelen och lånedelen från CSN till att börja med. Hur skall man ha råd att betala hyra, sedervanliga räkningar, kurslitteratur och så vidare.

Sedan så känns det som om efter dessa tre (TRE!) år av studier så finns det rätt så stor chans att återfalla i arbetslöshet. Inte en jätteangenäm tanke, faktiskt.

Men, ifall det nu råkar bli fallet att man faktiskt får en anställning så måste det bli bättre, rent finansiellt, med en lite mer ordentlig utbildning att falla tillbaka på.

Så åter kommer den där stora frågan. Hur skall man ta och göra?

Tack och lov så har jag ju till den siste juli att bestämma mig. Så det kommer nog bli en massa timmar som kommer gå åt till att bara sitta och fundera på allt det som jag trodde att jag aldrig skulle behöva ägna en andra tanke åt ens…

Sveriges farligaste individ

Nu är denna irrande hjärna ute och snurrar igen. Detta känns verkligen inte bra. Nästan som populistiskt dravell, om det nu inte hade varit en av rikets tre farligaste människor som sagt det. Jag pratar naturligtvis om justitieministern Beatrice Ask. Det märks en så tydlig tendens när det gäller henne nu så det finns inte. Det är som så att hon i detta senaste utspel verkligen visat sin sanna agenda. Grundlagsändringen, FRA-lagsinförandet och nu att domare skall kunna döma utan en ordentlig rättegång.

Ja, det är en röd tråd denna människa har genomsyrat justitieämbetet. Både hon och Bodström har visat vad dom går för, men nu är nog Ask den farligaste individen i Sverige. Och till råga på allt elände så arbetar hon helt öppet och helt synligt, men inga röster höjs. Grundlagsändringar så den vanliga medborgaren förlorar mer och mer rättigheter, mer och mer övervakning så storebror staten ser mig mer, mer och mer Internetövervakning så alla ser vad vi gör och slutligen så blir det rättegångar utan rättegång där domaren dömer direkt. Det är ett rättsamhälle som jag VERKLIGEN inte vill se. Hur kan vi se Sverige som ett rättsamhälle när sådana som Beatrice Ask och Cecilia Malmström har så mycket att säga till om? Dom kommer se till att rättsamhället havererar! Vilken är deras egentliga agenda?

Referenser: GP, DN, SvD,

En underbar middag!

Hyffsat nyss hemkommen från min goda vän som jag lagar fisk med lite då och då. Det har varit ett par veckors avbrott och det bestämdes att vi skulle laga Fish & Chips, för att det är både enkelt och gott. Och vad vi satt och tjatade på hans balkong. Det var riktigt kul att bara sitta där och flumma bort timmar! han bjöd även på ett Rumänskt rött vin, som överraskade riktigt mycket må jag säga!

Annars så har väl dagen inte direkt bjudit på sådär många överraskningar. Jobbat och slitit ett par dagar nu. Riktigt roligt att bara gå hemma och ha ruggans tråkigt.

Ser så mycket fram emot om tretton dagar, då Star Craft 2, Wings of Liberty släpps i butikerna. NATURLIGTVIS så har jag ju förhandsbokat som den spelnörd jag är.