Efter alla smaskiga bilder och detaljer som gavs till media istället för polisen från Djurrättsalliansen kommer nu verklighetens rapport från Länsstyrelsen: det var inte så smaskigt som sensationspressen med djurrättsalliansen i fören ville få det att verka. Det verkar som om mitt tidigare blogginlägg verkar stämma rätt så bra. Fabrikation av bevis för att försöka styra debatten åt sitt håll. Inget mer än ren och skär propaganda, med andra ord.
På ett sätt så kan jag väl förstå vad dessa vilsna själar vill åstadkomma, men inte får man gehör med manipulerat bevis. Och nu förstår jag också till etthundratio procent varför ingen ur Djurrättsalliansen inte vill ut i domstol för att vittna. Ingen vill väl riskera att fällas för mened. och det behövs ju inte när man har en sensationspress som bara gottar sig och "rapporterar" om vanvård. Men det som känns som mest tragiskt är att folk sväljer allt med hull och hår. Tidningen rapporterar sällan fakta numera. Bakgrundskontrollen och djupgående arbete verkar vara förlegat när man bara kan smälla upp ett antal fabricerade bilder och kalla det för fakta.
Misstag inte nu, kära läsare. Jag är emot djurplågeri på alla fronter, bortsett från ett eller annat fall av medecinskt testande av läkemedel. Det är inte det som jag vänder mig emot, som en viss herre försökta göra gällande för något inlägg sedan.
Jag bara menar på att den enskilde individen måste tänka ett steg längre än vad som står i tidningarna. Tiden när de olika tidningarna gjorde ett grundligt och seriöst arbete är förbi, det sunda förnuftet och jakten på sanningar har ersatts med ett ekonomiskt tänkande där grundprincipen är att sälja lösnummer till varje pris. Den smaskigaste nyheten kollas sällan eller aldrig efter ett sanningsvärde utan ersätts med vem som har den smaskigaste bilden.
