Jag är en enkel grabb med, vad jag själv tycker, enkla värderingar. Växte upp i en alldaglig familj som var lite udda. Min kära far, som gick bort 2009, var sjukpensionär under större delen av min och min brors uppväxt. Och jag tror att det är rätt så unikt att vi alltid hade färdiglagad mat på bordet när vi kom hem från skolan. Så heder till min mor och min bortgångne far, för läran om hur mat skall lagas och smaka!!
Det är också ifrån min far och mor som jag fått inblick i matens underbara värld. Mina föräldrar såg jag alltid som en kulinarisk förebild. Och båda kunde laga riktigt god mat. Det finns ju faktiskt inte något bättre en traditionell svensk husmanskost. Men vad skulle en matkultur vara om inte det finns en massa intressanta influenser?
Den svenska husmanskosten är himmelsk. Verkligen. Rotmos, kåldolmar, raggmunkar, ärtsoppa med pannkakor. Den rårörda lingonsylten till köttbullarna, potatismoset och brunsåsen.
Sedan under många år, även som ung vuxen, bjöds det på en ordentlig söndagsmiddag. En ordentlig stek, katrinplommonspäckad fläskkarré, grytor, lammfrikassé och allt vad det nu heter. Söndagen blev helt enkelt helig. Och är i viss utsträckning fortfarande. Och får man bara det där efterlängtade jobbet så skall det fan bli söndagsmiddag a la Luffsman varje söndag. Visioner om lammrack, örtfylld fläskkarré, lammstek, älgstek och viltfärsbiffar finns ju där.
Kan pinsamt berätta att jag försökte mig på att göra gryta enligt gängse regler. Det doftade gudomligt under hela tillagelsen. Men när det var dags att äta det så smakade det ingenting. Inte ens ett spår av de två vitlökarna man hade i, eller de två tredjedelarna av en flaska vin eller ens alla de lökarna jag hade i. En riktig besvikelse, men ack så nyttigt. Jag har under de dryga 14 månaderna jag och kärringen varit ett par alltid lyckats med det jag företagit mig på matfronten. Äntligen lite ödmjukhet inför konsten! Hur surt det än är…
Sedan kan jag stolt meddela att mina sex plantor tar sig. Timjan, rosmarin, salvia, basilika, röd chili och habaneros. Dom växer så det knakar. Den bästa av dem är nog chillin. Den har vuxit till sig i decimeterhöga stjälkar med vackra gröna blad. Gillar verkligen att se att mina kommande råvaror mår bra.
Min gumma har varit en mycket bra influens på mig när det gäller det där med kryddor. Av någon anledning har jag till exempel aldrig testat färsk chili, ingefära eller habaneros. Färska kryddor har också varit väldigt snålt med. Men nu är det orgier med ordentliga saker vid matlagning. Och det är jag mycket tacksam över. För det är en sådan stor skillnad när det gäller smaker, verkligen stor. Bara en sådan sak som att byta ut burken med krossade tomater till färska, svenska, smakrika kvisttomater nedslängda i en mixer/hushållsberedare. Smakskillnaden är som mellan himmel och jord även på en sådan enkel sak som ofta används i all möjlig matlagning. Så jag använder i stort sett inte ett enda halvfabrikat numera, bortsett från en och annan buljongtärning.
