tisdag 31 augusti 2010

Snart är det minsann val!

Ja du… Det märks verkligen att det inte är långt kvar till valet. Men en sak som jag faktiskt gått och grubblat på är vart ideologierna tagit vägen? Någon som vet?
Det förefaller mig som om samtliga riksdagspartier rört sig så pass mycket till mitten att det mer eller mindre inte spelar någon större roll vad vi väljer nu i höst.
Och trots att Alliansen successivt dragit åt svångremmen för den personliga integriteten så är det förvånansvärt många som säger ”moderaterna har i alla fall sett till att vi inte går mot ett storerbror-ser-dig-samhälle”? Ursäkta mig, tänker jag. Dessa virrpannor har ju ingen grund för vad dom säger. Med denna moderatledda regering vi har haft de senaste fyra åren har fler och fler dumheter införts. FRA, IPRED, SWIFT samt en grundlagsändring.
Sedan kan man väl heller inte säga att de senaste fyra åren varit bortkastade heller. Det tycker i varje fall inte jag. Svångremmen på bidragssamhället är någonting positivt. Det skall löna sig att jobba, inte att leva på bidrag. Det är nog det absolut bästa som denna mandatperiod inneburit för Sverige enligt denna bloggskrivare.

Visst, man får också komma ihåg alla dom som tycker att Oppositionen är det enda raka och med deras uttalande om att FRA-lagen kommer rivas upp i ryggen snacka bajs om Alliansen för införandet måste jag bara sätta ned foten. För en mer skenhelig djävel som Thomas Bodström får man leta efter. Det är han som är grundaren för hela FRA-lagsförslaget tillkomst och utveckling till en numera införd lag. Det är inte ett påhit från Alliansens sida, utan en ren och skär Socialdemokratisk skapelse.
Därtill påstår jag att det är lika djävla illa ur en personlig integritetssynpunkt om den fan blir Justitieminister igen. Beatrice Ask är en rabiat dåre och Thomas Bodström är en skenhelig dåre och jag hoppas att ingen av dem har något med justitiefrågor att göra i framtiden.

Sedan så är ju mitt hatparti, Miljöpartiet, ute tillsammans med övriga partier i en hektisk valrörelse. Jag ser på deras stugor stora plakat där man påstår sig värna om det ”Moderna Sverige”. Jo tack, dom eftersträvar ju modernitet likväl som Kina förespråkar dom mänskliga rättigheterna. Ett parti som vill bestämma hur middagen ser ut för det svenska folket är knappast intresserade av ett modernt samhälle, och jag skulle uppskatta om dessa tokar inte kom in i riksdagen över huvud taget.

Men men. Vidare så läste jag om våra kära folkvalda politiker och förvånas samtidigt över att politikerhatet i Sverige inte är större än vad det faktiskt är. För om folk verkligen satte sig in i hur mycket våra politiker skiter i att göra med sina åtaganden hade det blivit ett ramaskri som inte slutat förän vissa av dom värsta skolkarna var bortplockade skalpen.
Och hur kan dessa förbannade individer åter ställa upp i valen, när dom inte ens behagat göra ett dåligt jobb från början?


lördag 28 augusti 2010

En vecka med en underbar händelse

Så var det alltså gjort. Denna veckan har flutit på i rasande takt. Jag har skrivit in mig på universitetet och jobbat. Igår så firade jag och min gumma ett och ett halvt år tillsammans. En segerdrink till henne och en gravöl till mig… Nä, verkligen inte. Det känns bra och roligt att det har gått såpass fort som det faktiskt gjort för oss. Vi båda har ju numera full kontroll över vår vardag med jobb och allt det där som ändå är så viktigt.
Lagom till att min vardag vänds upp och ned, mer eller mindre.

Extrajobbet som jag har fungerar också riktigt klockrent. Så det kommer nog bli ett och annat pass extra per månad som jag jobbar där. För det känns bra djävla underbart att inte behöva ta ett csnlån till 100%. Det kommer räcka för mig med 75%, och ta och jobba något pass i månaden som gör att jag kommer komma upp till minst de 25% som blir över. Och det känns fördjävla bra, för att vara ärlig.

Och förra helgen blev det kräftskiva. Och det var också en höjdare. Vi kokade musslor där, men receptet som vi använde var inte det bästa. Stjälkselleri, lök och torr cider som ingredienser. Det lät godare än vad det faktiskt var. Så nästa gång blir det traditionellt vitt vin, vitlök och lök. Tror det kan bli en större hit! Men det var förbannat kul att äntligen testa på det. Och naturligtvis kokade jag mina egna kräftor enligt mammas recept, och det gick fan inte av för hackor! Det blir ju så mycket bättre om man ger råvarorna lite omtanke och kärlek. Mumma i den lilla magen (som numera kanske inte är sådär jättelite). Men vad fan, det är bara ett tecken på välfärd i detta kalla Sverige!!!

fredag 13 augusti 2010

Sanning ligger inte Djurrättsalliansen varmt om hjärtat

Efter alla smaskiga bilder och detaljer som gavs till media istället för polisen från Djurrättsalliansen kommer nu verklighetens rapport från Länsstyrelsen: det var inte så smaskigt som sensationspressen med djurrättsalliansen i fören ville få det att verka.
Det verkar som om mitt tidigare blogginlägg verkar stämma rätt så bra. Fabrikation av bevis för att försöka styra debatten åt sitt håll. Inget mer än ren och skär propaganda, med andra ord.

På ett sätt så kan jag väl förstå vad dessa vilsna själar vill åstadkomma, men inte får man gehör med manipulerat bevis. Och nu förstår jag också till etthundratio procent varför ingen ur Djurrättsalliansen inte vill ut i domstol för att vittna. Ingen vill väl riskera att fällas för mened. och det behövs ju inte när man har en sensationspress som bara gottar sig och "rapporterar" om vanvård. Men det som känns som mest tragiskt är att folk sväljer allt med hull och hår. Tidningen rapporterar sällan fakta numera. Bakgrundskontrollen och djupgående arbete verkar vara förlegat när man bara kan smälla upp ett antal fabricerade bilder och kalla det för fakta.

Misstag inte nu, kära läsare. Jag är emot djurplågeri på alla fronter, bortsett från ett eller annat fall av medecinskt testande av läkemedel. Det är inte det som jag vänder mig emot, som en viss herre försökta göra gällande för något inlägg sedan.
Jag bara menar på att den enskilde individen måste tänka ett steg längre än vad som står i tidningarna. Tiden när de olika tidningarna gjorde ett grundligt och seriöst arbete är förbi, det sunda förnuftet och jakten på sanningar har ersatts med ett ekonomiskt tänkande där grundprincipen är att sälja lösnummer till varje pris. Den smaskigaste nyheten kollas sällan eller aldrig efter ett sanningsvärde utan ersätts med vem som har den smaskigaste bilden.


Referenser: GP, DN, SvD, Skånskan

torsdag 12 augusti 2010

Kampanjyra

Så var det full rulle igen nu då. Valutspelen duggar tätt nu när vi med stormsteg skrider emot att få lägga ned våra röster i de olika kuverten. Men jag kan inte låta bli att förundras över partiernas och politikernas valstrategi. Inte direkt så att jag förundras över budskapen, för det är ju samma skit varje gång. Utan mer på sättet som man försöker snärja sina väljare. Det är ju nu hyffsat klart att man från Socialdemokratiskt håll, tillsammans med V och MP mer eller mindre är enbart ute efter förstagångsväljare medan Alliansen försöker framstå som det mest arbetarvänliga som finns. Med då Moderaterna i toppen. KD och FP kör lite eget race medan C är smått tysta i skymundan. Kanske med all rätt, då det har varit massflykt från C under en längre tid.
Utspel efter utspel rapporterar vår kära media om dag efter dag.

Men återigen så faller ett kritiskt öga på kampanjen. Ja, jag vet att det finns läsare på denna blogg som går i taket över att jag är skeptisk till mediarapporteringen, men det må vara.

Något som är lite kul att höra är faktiskt att fler verkar ha blivit intresserade av politiken. Många bryr sig, iallafall på ytan, av vad som händer i Sverige.
Hade en diskussion om Alliansstyret som vi har haft nu i snart fyra år. Till att börja med så anser jag att krisen som kom inte riktigt har gett den nu sittande regeringen att driva den politik som planerat.
Jag kommer så väl ihåg alla dem som skrek hur värdelösa regeringen var när det var dags att skära i den lilla välfärden som finns kvar. Krisanpassad politik, hette det då. Och ramaskri var det. Nu ser ju bilden lite annorlunda ut. Läste idag att arbetslösheten sjunkit, vilket i sig är helt naturligt på en återgång mot den ljusare tiden. Men istället att se det som just en återgång väljer Alliansen att klappa varandra på ryggen och säga att det mer eller mindre enbart beror på deras styre.
Like lite som regeringen kunde påverka den finansiella krisen som blev så kännbar (framförallt här på västkusten med massuppsägningar från flera stora fabriker) så är det så att regeringen INTE kan ta åt sig äran då marknaden med ordentliga tag börjar återhämta sig. Det rimmar illa. Riktigt illa.

Är den enskilde individen såpass glömsk att man inte kommer ihåg att vi haft en kris? Eller är det en naiv övertro till politiken som drivs?
Är det inte så att behandlingen av de utländska bärplockarna visar sittande regering från deras rätta sida? Eller den katastrofala situation som möter många skolbarn och äldre vid lunch eller middagsdags?

Sedan så kan man också fråga sig var den nya regeringen, oavsett koalition eller färg har, kommer att bidra till. Eller orsaka, beroende på hur man ser på det.
Jag personligen ser ett skräckscenario framför mig med ytterliggare en mandatperiod av ett Alliansstyrt Sverige. Med tanke på vad dessa irrhjärnor åstadkommit under dessa år med FRA, Ipred, Swift och gud vet allt så ser jag ju ingen ljusare framtid framöver.
Men med ett rödgrönt styre ser det ungefär lika illa ut. Tillbaka till ett bidragssamhälle med köttskatter och andra idiotiska påhitt. Och inte är dom emot SWIFT eller andra rättighetskränkande nya lagar.

Så vad är alternativet? Egentligen?


tisdag 10 augusti 2010

Är politik bluffetik?

Så var det nu dags att se hur våra kära politiker bekänner färg. Jag har länge hört hur Gudrun Schyman, ledaren för Feministiskt Initiativ, motsatt sig RUT. Liksom många andra i mer etablerade partier (de rödgröna) höjt rösten emot ROT och RUT. Partimoralen är rutten, och i Schymans fall är motståndet bara en massa populistiskt dravel.
Så för min del blev det ingen större förvåning av att läsa att det faktiskt är många av dessa som faktiskt använder dessa tjänster. ROT kan jag på ett sätt förlika mig med att folk av den kalibern använder sig av. Men när man i media så vackert förkastar och försöker smutsa ned med ord som pigsamhälle och sedan går och utnytjar ser jag det som dubbelmoral. Det finns ingen ursäkt att stå i TV eller bli intervjuad av smaskig sensationspress och smutskasta RUT så som gjorts och sedan använder tjänsten glatt. Dubbelmoral är ett ord jag gärna vill använda igen i detta inlägg. Det finns inte så stor ursäkt för denna hyckleri!
Jag personligen anser nog att både ROT och RUT har satt igång kugghjulen för många företag, framförallt småföretagare. Dessa småföretag, som för övrigt har det etablerade partiernas välsignelse, har ROT och RUT att tacka för sin överlevnad och sitt växande. Att påpeka något annat är bara obildat nonsens.
Men att ta bort dessa möjligheter kommer bara att resultera i ett antal konkurser. Att slå undan benen för levande företag är en politisk blunder. Det är ju jättebra att dessa företag finns, att dom kan blomma upp och nyanställa. Det minskar arbetslösheten, det fyller på statskassan med skatter, arbetsgivaravgifter och mer avgifter. Det är ju snarare som så att istället för att slopa dessa avdragsgilla tjänster så kanske det borde utredas lite mer om det kan bli ett tredje avdrag i någon form, så att fler och fler kan gå från arbetslös till företagare.

Visst så kan jag, med viss måtta, förstå tramset kring påståenden om vad RUT är. Men att kunna se samhällsekonomiskt på frågan så finns det ingen anledning att röra den. Eller ROT heller för den delen.

Universitetet närmar sig med stormsteg

Blev faktiskt lite överrumplad idag. Fick mina två första mail från institutionen som jag skall börja läsa på nu i höst. Den förste september är min första dag som universitetstudent. Jag undrar så vad det livet kan komma och innebära. Vilka förändringar som kommer komma och allt det där okända. Jag gillar inte förändringar speciellt mycket, men å andra sidan så kan det ibland (i VÄLDIGT sällsynta fall) vara något av ett positivt inslag i vardagen.

Köpte alla böckerna idag med. Det är dyrt. Sju böcker för 2.250:-
Det tyckte jag var väldans. Men orka jaga begagnat nu. Det blir nog bäst såhär, misstänker jag. Men å andra sidan så är jag nog rätt så lyckligt lottad. Jag har redan pratat med min chef om anställningsmöjligheter under studietiden. Så det ser faktiskt såpass ljust ut att jag kan ta och hoppa in någonstans mellan åtta till tolv dagar i månaden och jobba. Vilket i sin tur innebär att jag faktiskt kan ta ett 75% CSNlån. Och att inte ha en allför stor skuld hos dom gamarna är ju bara att föredra.

Fabrikation eller brott?

Så var det åter dags för ett sensationellt avslöjande. Denna gången är det minkfarmarna i landet som får sig en piska. Eller kan det verkligen vara som så, undrar jag. Enligt djurrättsalliansen så har man under lång tid brutit sig in och fotograferat och videofilmat under lång tid på olika farma i Sverige. Bilderna som visas upp är avskyvärda och kallar till eftertanke. Åt båda hållen!
Är det den verklighet som visas upp är det ett katastrofalt bakslag åt hela minkfarmsindustrin. Jag personligen har alltid ansett, och gör fortfarande, att svensk lagstiftning om djurskydd är en av de starkaste och bästa i världen. Är det nu som så att de missförhållanden som visas är sanna så är det en stor djävla skamfläck för industrin.
Det som verkligen talar emot det hela är att det också är stor sannolikhet att bilderna är skapta av just djurrättsalliansen. Dom väljer att samla allt smaskigt material på hög för att sedan gå till en sensationsnyhetskåt media som smaskar i sig utan att egentligen kontrollera uppgifterna. Djurrättsalliansen väljer att inte anmäla farmarna själva med hänvisning till att dom i sin tur inte vill åtalas för olaga intrång. Men är det verkligen en bild som seriösa aktörer har? Är det så kan man ju fråga sig vilken moral killarna och tjejerna har i Djurrättsalliansen? Hur kan en grupp individer vara så engagerade i att under lång tid samla på sig smaskiga bilder sedan inte våga stå för det arbetet? Hur kan en engagerad aktivist bara låta eventuella missförhållanden bara vara?

Sedan känns det inte riktigt verklighetsnära när vår kommunistiske kvarleva Ohly går ut i tidningen och på samma lösa grunder kräva jordbruksministern Erlandssons avgång. Det är ju inte denne herre som är skyldig till dessa eventuella avskyvärda missförhållanden! Eller?
Det anses säkert som slagkraftigt hos vissa förstagångsväljare som sympatiserar med Afa, Lenin, Stalin och andra snedvridna.

Lösningen på det eventuella problemet är inte heller att bränna ned farmarna. Det är återigen vi konsumenter som makten är hos. Inte industrin, som alla börjat banna. Det är vi konsumenter som förser marknaden och industrin med behovet av minkpäls, inte att marknaden skapar det behovet. Jag kommer aldrig, och har aldrig, köpt plagg som innehåller päls från djur. Jag anser att just den industrin många gånger under min uppväxt varit på tok för ofta i pressen där man visar skinnade kadaver, som bara uppfötts på grund av pälsen och sedan slängts. Jag anser INTE att det är ok.

Men är det nu så, mot förmodan, att det som så flitigt visats, är sant. Då måste verkligen ansvariga farmägare lagföras och bland annat betungas med näringsförbud, fängelse och en sjuhelsikes massa böter. För den hanteringen måste onekligen få ett abrupt och direkt slut!


söndag 8 augusti 2010

Utspel. Sant eller falskt?

Så är jourghelgen för min del snart över. Skall bli lite skönt att gå av, men det har varit lärorikt och spännande att möta den typen av vardag.
Då man är lite halvbokad mest hela tiden så har det spenderats några timmar om dagen med att läsa tidningarna på nätet.
Idag fastnade jag för Socialdemokraternas kampanj emot den moderata politiken som vi haft i snart fyra år. Det började med en bild på GP där den socialdemokratiske partisekreteraren Ibrahim Baylan står med moderata vallöften med rödskriven felmarkering. Men hur är det egentligen? För vi alla vet ju hur det i politiken vinklas på det mest konstiga sätt.
Visst, moderaterna har ju samtidigt haft viss otur. Det måste man också komma ihåg innan man tar fram piskan och dissar dem. Det är inte lätt för någon regering att regera i finanskrisens tecken. Det är ju faktiskt som så att det har präglat dessa fyra år med. Att tvingas kompromissa med utomstående avgöranden.
Men har verkligen Sverige blivit bättre med ett moderat styre? Eller sämre? Eller är det som så att det faktiskt inte har gjort någon större skillnad?
För min del så ser jag denna moderata regeringsperiod som ett enda stort övergrepp på oss medborgare och en våldtäkt av Sverige. FRAlagens intåg, IPRED strax därefter. Sedan Swift och grundlagsändringar.
Visst, dessa fyra år är ju inte bara svart elände heller. Det har genomförts bra saker med, naturligtvis. Jag tänker framförallt på att bidrag och a-kassa faktiskt blivit någonting som är värt att komma bort ifrån. Ett steg emot rätt riktning i avskaffandet av bidragssamhället som Sverige under lång tid varit. Det skall löna sig att jobba!

Tänker framförallt på alla dom man pratat med som faktiskt förespråkar ett starkare återtågande till bidragsamhället. Hur dom funderar och tänker runt det hela. Skatten är ju till för samhällets funktioner, inte som en löneutbetalare till folk som anser ”att medborgarlön skall införas till oss som inte vill jobba utan vara hemma”. Enligt mina efterforskningar så finns det faktiskt en medborgarlön i Sverige! Den finns att uthämta på vilket socialkontor som helst! Men att samhället skulle kräva att vissa arbetar medan andra glider fram och istället för att bidraga till samhällets utveckling och fortlevande känns för mig verklighetsfrämmande och hysteriskt egoistiskt.

Men åter tillbaka till Socialdemokraternas kampanj i media. Är den verkligen rättvis istället för missvisande? Jag tror att fler och fler kommer engagera sig i politik (precis som jag gjort) och istället för att lita blint på den politiskt ägda median börjar göra egna efterforskningar och skapa sig egna värderingar. Det är ju trots allt som så att det är just det som bygger den grund varpå samhället vilar. Den enskilde individens röst, åsikter, friheter och skyldigheter.
Tänk er själva ett valdeltagande på 80-90% av befolkningen. Vilka idéer och resultat vi kunde producera. Vilket upplyst samhälle vi hade haft!


Bilden är tagen från uppslaget.se

Referenser: GP, GP, GP, DN, DN, SvD

lördag 7 augusti 2010

Kräfthysteri

Så var det alltså dags i år igen. Nu är det som så att dessa tider på året brukar innefatta många kräftskivor. Men vad skall man alltså köpa?
Importerade kräftor slår ju faktiskt en hel del rekord i försäljning varje år. Och jag förstår inte riktigt varför... Är det så att det inte är så viktigt med smak utan mer för att man MÅSTE ha en kräftskiva, oavsett ursprung eller kvalitet?
För min del så känns det som så att just kräfthysterin handlar om att man måste äta kräftor. Om dom är från Asien så spelar ju det inte någon större roll, för det är ju ändå billiga kräftor. Vad är det som har hänt med kollen om VAD det faktiskt är som vi stoppar i oss?

Själv så har jag ofta tänkt på att det där med svenska kräftor är lite av ett måste. Men efter att ha sett insjökräftorna levande och lekande i Delsjön så är jag hysteriskt övertygad om att inköpa enbart svenska kräftor. Mindre transportkostnader och mindre utsläpp från transporterna från Asien. Vi konsumenter måste verkligen ta vårat ansvar och kräva mer närproducerat och närfångat och närodlat. Vi konsumenter har så otroligt mycket makt som vi oftast inte tänker på.
Ja, jag vet. Det är tio kronor billigare med irländsk köttfärs per kilo, dansk fläskfilé är oftast billigare än den svenska den med. Men varje år så återkallas mycket av den importerade dyngan.
Och vad har hänt med kokkonsten? Varför är det så viktigt att allt skall vara färdigkokat och smaksatt? Vi har en massa goda recept som, tro det eller ej, oftast blir så oerhört mycket godare än det vi köper hos den lokala fiskhandlaren.


Bilden är från Recepten.se


Referenser: GP, GP, GP

onsdag 4 augusti 2010

Metdag igen

Så var det metat igen, då. jag och tanten gick upp 07:00 imorse. Dagen började bra som satan, mackor var serverade redan när jag kom upp. Sådant är ju alltid tacksamt! Efter frukosten bar det av till Delsjön. Vi var där prick 08:00, och var där nästan sju timmar. Det blev en ordentlig abborre för mig, och lite småabborrar för oss båda. Så hysteriskt skönt att sitta i en glänta där med vattnet speglandes en armslängd bort och dricka kaffe. Det är det goaste kaffet man tänka sig kan, det man dricker ur termos i det fria!
Jag är så glad och lycklig att jag har hittat en gumma som faktiskt delar min kärlek till både natur och fiske. Det är näst intill en välsignelse, om man nu sjunker såpass lågt att använda religiösa beskrivningar.

Jag blir överlycklig varje gång flötet rycks ned under vattenytan. Och det är skönt att både min kärlek och jag är likadana. Vi gläds åt den egna turen och när den andre får gläds vi åt varandra. Skönt att slippa den där tävlingsinstinkten som många besitter. Det är till och med HYSTERISKT underbart att slippa sådan skit.