lördag 17 juli 2010

Beslut som provocerar

Oj då. Då vart det beslutat. Frankrike gör, som andra nationen i Europa, slag i saken och förbjuder burka. Först ut var ju Belgien, om jag inte missminner mig ruggans, och i så fall ber jag om ursäkt för det redan nu.
Vissa tycker det är sakligt och bra av en eller annan orsak, andra ondgör sig som satan. Vissa, som FI, går så långt och säger att detta är en rasistisk politik. Andra, som Trollpackan, tycker det är ett bra förbud.
Jag är själv en av dem som tycker att det är ett bra sätt att komma tillrätta med diskriminering. Jag är själv kategoriskt emot allt som har med religion att göra, det är ett utmärkt sätt att kontrollera massan. Och nu när vi ändå uppfattar oss som hyffsat upplysta kan vi ju alla se att Gud, Allah, Shiva, Zeus, Buddah, Mars och allt vad dom nu heter inte har skapat varken universum eller planeten Jorden.
Men varför är detta en grogrund för allt vad diskriminering heter ett sätt för motståndare att bara höja rösten och skrika rasistland eller då rasismpolitik, bara för att man är åsiktsmotståndare? För när dom orden är uttalade så försvinner ju fokus en hel del ifrån frågan och ersätts med en åsiktsdiskussion som vi alla vet inte kommer ge något annat än en massa mittuppslag i sensationspressen av typen Aftonbladet eller Expressen.
Varför skulle det vara positivt att bära Burka eller Niqab? Jag för min del ser inte detta som något som helst positivt! Som den diskussionen som Kalla Fakta granskade i Stockholm. Där sade skolpolitikerna, med folkpartisten Lotta Edholm i spetsen, inte accepterade en elev med Niqab i skolbänken. Och jag kan bara instämma i det resonemanget. Miljöpartiet tog ju väldigt illa vid sig och tyckte det var riktigt fel att diskriminera folk på det sättet så att man tog och förbjöd dem från undervisningen. Vilket faktiskt inte alls var fallet. Denna tjej vart ju välkommen så länge som Niqaben var lagd på hyllan. Där, i detta Stockholmsfall, ser man hur tv vinklar det lite granna. Som när ”Maria”, en svensk flicka som konverterat, sitter med denna tjej som inslaget handlade om, och säger att Islam är en modern världsreligion utan att reportern reagerar och frågar om stening eller piskrappsstraffen kan man undra om inslaget till viss del var sponsrat med miljöpartistiska pengar…


Oj då... Vad hände där?

Ni som följt bloggen vet att jag är härligt arbetslös, och har varit det under ett drygt år nu. Jag har sökt en universitetsutbildning, Personalvetarutbildningen, och hela triden gått och trott att jag inte skulle komma in. Jag har nyligen varit på en anställningsintervju på ett för er okänt bevakningsföretag. Dessvärre verkade dom, eller iallafall den som intervjuade mig, hysteriskt ointresserad av att anställa typ någon. Så det kommer med största sannolikhet inte ge någon frukt alls.
Men tillbaka till det som jag faktiskt har kommit in på. Jag har nu suttit många timmar och funderat och funderat på hur jag skall göra. Om jag skall hoppa på det eller inte.
Fördelar och nackdelar finns det ju, så fråga är ju bara om summan av kardemumman är något positivt eller inte.
Nackdelarna är, som jag ser det, mest praktiska och borde av naturen gå att lösa. Om man har tur, vill säga. Bidragsdelen och lånedelen från CSN till att börja med. Hur skall man ha råd att betala hyra, sedervanliga räkningar, kurslitteratur och så vidare.
Sedan så känns det som om efter dessa tre (TRE!) år av studier så finns det rätt så stor chans att återfalla i arbetslöshet. Inte en jätteangenäm tanke, faktiskt.
Men, ifall det nu råkar bli fallet att man faktiskt får en anställning så måste det bli bättre, rent finansiellt, med en lite mer ordentlig utbildning att falla tillbaka på.

Så åter kommer den där stora frågan. Hur skall man ta och göra?
Tack och lov så har jag ju till den siste juli att bestämma mig. Så det kommer nog bli en massa timmar som kommer gå åt till att bara sitta och fundera på allt det som jag trodde att jag aldrig skulle behöva ägna en andra tanke åt ens…