Stora händelser

Med lite anknytning till det som jag skrev om igår kväll då. Astronomi blir ämnet. Dom har, med Hubbleteleskopets hjälp lyckats ta bilder av en planetslukande stjärna. Fenomenet är ju något som funnits i teorin så många år, och är en del av vår egna sols livscykel. Vår sol kommer dö ut på samma sätt. Men tack o lov är det ca 10 miljoner år kvar innan den upptäckta stjärnan har slukat planeten. Och vad som kanske är ännu mer TACK OCH LOV är att det är ca 5 miljarder år innan vår egen sol slutligen äter upp vår egna planet.

Men fenomenet, som så få vet, är att det inte kommer dröja så många år till (i sammanhanget) innan en av planeten Mars månar kommer smulas sönder och ge den ringar likt de som Saturnus har. Nu är det så illa jag kommer inte ihåg vilken av planeten Mars månar det gällde, men den månen har börjat ”sjunka” in mot planeten, och det har börjat uppstå stora sprickor i Phobos, som den heter månen. Den lite mer ”friska” är Deimos.

Men tillbaka till den där planetätande rackaren. Hubbleteleskopet är nog ett av människans riktigt få framsteg när det gäller utforskningen av vårt universum. Bortsett från enstaka satelliter som skickats igenom vårt solsystem så har denna underbara kreation fått oss och inse hur små vi är i världsalltet.

Och nu, från solsystem och planeter i nöd till något lite mer vardagligt, men ändå så kul. Bröllop. Det stora eventet för oss royalister detta året är ju det stundande bröllopet för Kronprinsessan Victoria med sin Daniel. Jag vill redan nu passa på att tillönska vår Kronprinsessa all lycka! Men i alla fall, det som verkligen stör mig är den svenska kyrkans hantering av den massmediala uppmärksamhet som just denna vigsel innebär. Tidningarna basunerar idag ut att pappa Kungen kommer att få leda in Kronprinsessan till altaret. Motiveringen är främst att det är kvinnoförnedrande och den svenska seden innebär att brudparet går in tillsammans, men ingen verkar komma ihåg att kronprinsessans fastrar överlämnades av sina fäder. Så låt deras familjetradition vara!

Jag kan inte se någon direkt anledning till varför prästen Annika Borg går ut med en debattartikel och ondgör sig över detta. Det verkar vara tillåtet att döpa sina barn utan att tro, men att vilja göra som man vill på bröllopsdagen går tydligen inte för sig. Det känns lite granna som om Svenska Kyrkan menar på att alla får göra som dom vill, bara man gör ”rätt”. Det rimmar riktigt illa, och jag tycker väl att Annika Borg bör hålla sig till församlingspropaganda utan att sätta käppar i hjulet för varken detta eller andra brudpar!

Tankar kring "Skellefteåfallet"

Tidigt uppe idag. Det blir så ibland, faktiskt. Även för mig. Eller ja, till och med, kan man kanske säga. Kärleken skulle iväg och jobba tidigt och jag sitter här, sippandes på en kopp coca cola, då kaffet är slut och vår värdelösa butik inte öppnar förän 10. Men idag blir det alvar. Fått brev från både facket och Arbetsförnedringen. Har ju inte så många dagar kvar på A-kassan står det, och måste söka till någon garanti. Vilken garanti, undrar jag. Jag är ju inte garanterad något förutom en utförsäkring. Och det suger purjopung! Men men, allt lugnt under solen ändå!

Sitter och tittar på nyhetsflödet lite mer noggrant än igår efter maten, då jag mest ville skriva om stjärnorna, som jag fascinerats av ända sedan jag var liten grabb.

Och det är faktiskt en artikel som får mig att fundera en hel del. Det handlar om den där jubelidioten som klättrar in i en annans lägenhet för att våldta en kvinna i Skellefteå, vars man lycklitvis är hemma och pryglar på denna missvisade jubelidiot. Men när Polisen kommer till platsen kan dom ju inget annat göra än gripa den mycket misslyckade våldtäktsmannen samt delge kvinnans man misstanke om grov misshandel. Visst, all ära till våra poliser där ute som faktiskt inte gör något mer än deras jobb, och försöker verka som en positiv influens mot allt våld som faktiskt förekommer i så många varianter och avarter. Det är inte dem det är fel på, det är systemet.

Sedan NÄR är det OK att en individ smyger sig in i en annans lägenhet? Säger man inte upp vissa rättigheter när man bryter sig in hos någon annan? Brott skall inte löna sig, heter det. Men om man kan få ut ett skadestånd för att bli misshandlad av maken till det tilltänkta våldtäktsoffret, har inte systemet då väldigt fel? Vad är det som händer?

Men men, detta är ju inte en enkel fråga. Vårat rättsystem tycker jag är långt bättre än USA, till exempel. Det är ju många idag som förespråkar en omvandling av vårat rättssystem till något mer likt vår storebror i väster. Men alltid så känns argumenten kommande från någon finnig liten grabb som saknar både livserfarenhet och ordentligt resonemang. Låt mig citera lite från något jag hittade på nätet, om just Skellefteå-dramat:

”Man kan säga vad man vill om USA,men sanningen är den att där är en människa fri,dom europeiska socialistländerna är rena diktaturerna i jämförelse,och speciellt i sverige,socialisternas helvete nr 1,alltid lika komiskt när svenskar kritiserar USA men aldrig satt sin fot i landet...förblindade,insnöade och med jantelagen rinnandes i blodet har man inte en aning om vad riktig frihet är,det hade svenskar på 70-talet,sen har den friheten försvunnit mer och mer,staten bestämmer allt,och befolkningen bara suger och sväljer...”

Skrämmande att det finns så obildade individer i samhället, ändå!

Men vad är detta för åklagare? Rätten för nödvärn måste väl gå in och dessutom förstärkas i hemmets egna vrå? Och övertagande av annans nödvärn finns ju också lagstadgat. jag personligen tycker den äkta makens agerande är ett bra exempel på att man i sitt hem skall kunna skydda sig och de sina från människor som bara är ute för att våldsverka utan att bli dragen inför domstol. Skall bli intressant och följa till dess att dom levereras i fallet!

Mer liv än vårt

Tänk er miljoners miljarders möjligheter till liv. Egentligen är ju konceptet inte sådär jättesvårt att föreställa sig. Av miljoner små spermier så är det EN vinnare till liv. Inte så att man kan jämföra himlavalvet till ett samlag, men man måste väl fan försöka?Så många olika stjärnsystem, planetnebulosor och andra underbara fenomen gör ju att det faktiskt finns oändligt antal planeter som kan, och egentligen SKALL, innehålla olika former av liv. Universum är ju så oerhört stort, så rent matematiskt bör det finnas mer liv än här därute. Kanske inte så att det är gröna små kortväxta gubbar från mars, men i alla fall så är det ju utan tvekan så att vi inte är ensamma. Ser man på naturens underbara mångfald är det ju som så att det bara är en självklarhet.
Vissa hävdar att liv inte kan uppkomma i någon annan form än den unika miljö jorden har. Men tänk om, bara OM, det finns andra miljöer där det lever kiselbaserade varelser? Eller neon? Är inte tanken väldigt underbar?
Inte så att jag tror att vi kommer glida runt som utforskare som i Star Trek, men drömmen finns ju där. Och när man läser om Hubble-teleskopet och ser allt det underbara som Nasa faktiskt släppt för allmänheten. Jag kan inte göra någonting annat än att bli totalt hänförd. Vilken försvinnande rymd vi är i. Vad våra framgångar inte spelar någon som helst roll i det stora hela. Hur betydelselös mänskligheten är, och hur sårbar. Det har vi lärt oss genom evolutionens historia. De största djuren, dinosaurierna, dog ut av en meteor. Vi står inför exakt samma hot. Och vi kommer nog vara lika hjälplösa. Vi kan ju inte skydda vår infrastruktur mot en våldsam solstorm , ens. Men nu så är det tal om att det är dags för Sverige och USA att samarbeta för att utveckla ett krishanteringsprotokoll, rapporterar Nyhetskanalen lite stort. Det är fantastiskt. Jag har även som mål satt att jag någongång innan jag blir pappa själv skall beskåda norrskenet! Det ser jag fram emot.

Sedan vill jag avsluta med ett gäng bilder som jag egenhändigt lånat från Hubble Heritage Image Gallery

Kvalitetstid och mat, en underbar blandning

Tänk vad roligt det är med mat och matlagning. Alla dessa smaker, dessa unika smaker. Man blir ju alldeles till sig när man tänker på den oändliga variation som finns. En macka med hemgjorda köttbullar och rödbetssallad, piroger fyllda med ost, rökt skinka och lite oliver, Oxfilé Wellington med kantarellduxelmassa, rödvinssås och pressad potatis. Ambitionerna växer som ogräs! Jag och min lilla kärring skall unna oss en hel helg tillsammans nu. Och det passar ju mer än lägligt att min nalle är död. Abonnemanget har gått ut så jag känner mig fri som en fågel från min förra mobilteleoperatör. Så jag och gumman skall ta en helg som bara hon och jag umgås, få den där kvalitetstiden som man annars bara kan önska sig. Det är inte ofta vi kan det.

Men nu blir det Borås Djurpark, om vädret tillåter blir det införskaffning av fiskekort och årets metpremiär. Och naturligtvis kommer jag ställa mig vid spisen och laga extraordinär mat. Något som jag älskar lägga tid på, näst efter min gumma då naturligtvis (färdigfjäskat för denna gång).

Jag och gumman har varit ute och vandrat i detta så soliga och varma Göteborg, och ovan är det ett kastanjeträd i full blom på bild. Visst, kallt i vinden blev det på Götaälvbron, men annars bara riktigt varmt. Sommaren är verkligen i startgroparna. Har gått och diskuterat mycket med mat, faktiskt. Jag är ju, som jag skrivit om innan, väldigt inspirerad av matlagningens ädla konst av mina föräldrar. Min far var hemma under nästan alla mina tolv skolår så jag och min bror nästan alltid kom hem till ett färdigdukat bord. Och var det inte far min så var det mor som hade lagat maten. Det började nog på landet, när jag stekte mina första kasslerskivor. Det var roligt. Nu så går jag och tänker tillbaka med nostalgisk förtjusning på allt det där som landet hade. Närhet till skog och sjö, dessutom.

Sedan så har ju matlagningen blivit större och större. Dels för mig rent privat, och sedan har det gått inflation i konsten. Alla pratar mat, det finns uppsjöar av diverse kokböcker, och de olika tv-programmen bara haglar. Men jag har fastnat för en i synnerhet. Den egendomlige Per Morberg! Hans program är fyllt med humor, och många goda idéer och tips har man fått därigenom. Använde hans recept som grund för min första Oxfilé Wellington. Och det blev faktiskt väldigt lyckat. Jag tycker personligen att oxfilé är köttets Rolls Royce! Mor min kommer alltid vidhålla lamm och kärringen säger renbiff. Smaken är som baken, delad!

Vilks kämpar för oss

Återigen Vilks. Jag säger då det. Ledaren på Dagens Nyheters websajt upplyser om hur Uppsala Universitet dubbelmoraliserar. Det är fy och usch i allmänhet, och vidrigt i synnerhet då det kommer från en fakultet på ett universitet. Under dessa tider, där yttrandefriheten nu är i diskussionens hetluft, kan man inte påvisa att det fria ordet inte kan tystas med våld.

Men politikernas feghet har lämnat dörren öppen för allehanda idiotier som mer rymms i en amerikansk fars, än något som borde diskuteras i ett modernt samhälle. Lika tragiskt som att behöva ha en HTB-gala för att få ut ett budskap om lika rättigheter (som egentligen är SÅ självklara), lika tragiskt är det att folk börjar förespråka inskränkningar i vår yttrandefrihet.

Det är en skrämmande utveckling, men också ett tecken på ett samhälle på väg till ruinens brant. Och när man då läser kommentarer under alla de artiklar som skrivits om Vilks det senaste så går ju naturligtvis åsikterna isär. Vissa innehåller olika grader av fakta och med vettiga argument och funderingar. Andra är bara förvirrande ärthjärnor som skriver, så det är inte så mycket att fästa vikt vid. Men det är skrämmande att några rakt ut förespråkar våld som ett legitimt alternativ för att tysta.

Som sagt, Vilks är ju lite av en provokatör, och man kan ju ställa sig om att det verkligen är så vist att ta det mest provokativa, islam och muslimer, och göra narr på det sättet. Svaret är ju självklart JA! All religion är idioti, rakt av. Rätten att tro på någon fabel eller saga är fri för var en, men bara för att man tror på något är inte samma sak som att det är SANT! Varför är det ingen som reagerar på karikatyrteckningar på Dali Lama, Kristus, Buddah eller liknande? Jo, det är ingen som direkt bryr sig. Kanske en ärkebiskop någonstans som bara måste synas i media? Eller kanske en bild av en katolsk präst med ett litet gossebarn? Smaklöst, kanske. Men ingen hade brytt sig nämnvärt. Varför är då Islam en sådan het potatis?

Varför är regeringen så knäpptyst om detta? Och varför är oppositionen minst lika tysta? Varför är det en man som kämpar för din och min rätt till fri yttrande- och tankefrihet? Varför är inte det politiska etablissemanget med och stöttar Vilks? Och varför är så många i detta land så tysta? Varför tar inte den grå massan ståndpunkten att RÖR INTE VÅRAN YTTRANDEFRIHET?

Jag har faktiskt tagit och gjort lite efterforskningar, nu i detta varma väder, och kan bara konstatera att det inte är så många som faktiskt är riktigt okunniga om vad just yttrandefrihetslagen säger.

Länk till Regeringens hemsida, Regeringsformen, 2a kapitlet om våra grundläggande fri- och rättigheter

Där står det också, mer eller mindre uttalat att det som skedde på Uppsala Universitet är ett brott. Det är alltså brottsligt att avbryta en föreläsning på det sättet, då det INTE är en allmän plats. Jag hoppas att uppviglarna till avbrottet lagförs och döms därefter!

Jag hoppas också att Uppsala Universitet tillskansar sig någon form av kulor och låter Vilks tala igen.

Mening

Hittade en rolig artikel nu på GP (igen). Ja, jag har blivit lite manisk med att följa vissa tidningssajter. GP, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet bara för att nämna några.

Och mitt i valrörelsens olika utspel så glömmer jag lätt av att det var ju inte politik som var målet att skriva om, men eftersom jag är en man med väldigt bestämda åsikter om både politik, rätt och fel, samt en mycket god vän vars samtal ofta brukar landa där, i politikens träskmarker. Ja, jag skall ju inte skylla på honom, då jag själv gjort upptäckten att jag är så otroligt mycket mer engagerad i det där med politik än vad jag någonsin föreställt mig. Inte så att jag är partipolitiskt bunden, men ändå väldigt engagerad i vissa frågor.

Men meningen var som sagt vad inte att göra detta till ett politiskt forum utan ett ställe där man kan skriva av sig om allt mellan himmel och jord. Den stora visionen var ju att skriva mycket om mat och goda, röda italienska viner. Att hålla er läsare uppdaterade om hur det kommer gå i höst när det är dags för att påbörja kursen till jägarexamen och så vidare. Men allt det där kommer ju i skymundan.

Jag har länge tänkt ge BP en sådan otrolig känga för deras hantering med Deepwater Horizonstationens hanterande. Men det får också vänta. Jag hade tänkt hylla den brillianta och humoristiske tv-kocken Per Morberg, det får också vänta.

Måste ta en funderare på hur jag skall utforma denna unika media, som faktiskt en blogg är. Och så många besökare jag fått med tiden. Det är lite kul med över 500 bara denna månad, då jag tog och lade till den nu i början på maj. Kul, kul. Verkligen roligt över att folk lägger ned lite tid på mina funderingar.

Men nu tillbaka till det jag tänkte skriva om innan jag flummade ut lite i periferin (vilket faktiskt inte är HELT ovanligt). Artikeln som jag började referera lite lätt till i GPs nätupplaga handlade om det på många sätt unika djuret Snöleopard. För på Nordens Ark så har en hona nu fött tre små ungar. Vilket, som jag förstår, inte är sådär hysteriskt vanligt i fångenskap.

För ett bra tag sedan så kom min lilla kärlek och berättade att Borås Djurpark fått tillökning. Gepardungar och Lejonungar. Gumman och jag har ju sedan en tid sedan bestämt att vi skall ta en dagstur till Borås djurpark, för att göra något mer än bara ta långpromenader antingen här på Hisingen eller till Slottskogen. Vi två försöker på ledig tid (ja, alltså hennes lediga tid för jag är ju fortfarande en tragiskt arbetslös lodis) hitta på lite saker att göra, bara vi två. Det har blivit olika aktiviteter under tidens lopp. Alltifrån besök på Universeum och metning vid Delsjön till just långpromenader till Slottskogen eller att gå in till stan bara för att få en kaffe och titta i affärer.

Så nu i slutet av Maj månad lånar vi bil och puttrar iväg mot Borås. Skall idag kläcka idén med att ta en tripp till Nordens Ark med. Såg på deras hemsida att dom fått tillökning med en Amurleopardhona. Det lät såpass spännande att jag faktiskt känner mig tvungen att fånga detta vackra djur på bild.

Vad är det som händer i massmedia?

Har suttit nu i en massa timmar och läst på olika nyhetssajter. Och jag blir faktiskt förvånad. På de mest löjligaste sidorna, typ skvallerpress snarare än någon journalistisk djupdykning. Kronprinsessan Viktoria och hennes bröllop, hur prästerna förvånas över hur hon vill att hennes far, Kung Carl Gustaf, skall föra henne till till altaret. Till att börja med är det väl faktiskt som så att det är Kronprinsessans önskemål som skall gå före några prästers egna idéer? Eller?

Men istället så har dom valt att göra detta till någon form av jämställdhetsfråga. Ursäkta mig, men är det inte snarare en tradition? Och framförallt, är det verkligen detta som är ordentligt nyhetsstoff? Jag betvivlar detta. Ja, jag är royalist ut i fingerspetsarna, och kommer alltid att vidhålla att kungahuset representerar en viktig bit av Sveriges historiska arv!

Jag köper inte att någon dåre går ut i massmedia för att grina över att Kronprinsessan "tog vårt datum"... Idioti med ett inslag av mindervärdeskomplex?

Sedan läser man också en hel del om rättegången mot Ahmad Akileh, 23-åringen som är misstänkt för P-platsdöden i Landskrona där en äldre dam fick sätta livet till, GP hade ny artikel om rättegången. Jag måste verkligen säga att jag blir lika förbannad varje gång jag ser eller hör advokat Leif Silbersky. Denne herre måste verkligen vara något mer än vad Svenskt rättsväsende hade i åtanke. Denne hysteriskt amerikanskinspererade "stjärnadvokat" går ut i media vid VARJE tillfälle, och kräver sin klients frihet eftersom bevisningen inte kan binda klienten vid något. En tanke kan ju vara att vi faktiskt inte har en jury här, så sådana uttalanden har ju inte mycket effekt. Varje gång denne herre är advokat för någon som massmedia har intresse i, står han där o gottar sig i rampljuset. Usch och fy för den massmedia som gottar sig i Leifs gottande!