Gårdsförsäljning, ett steg mot våra rötter, inte domedagsnalkande

Återigen vill jag ange GP som inspirationskälla till ett blogginlägg. Denna gången så handlar det om en artikel från Ledarsidan som tar upp en fråga, men ger mycket över till tankeverksamhet i sådär flummig periferi som jag kommit att uppskatta så mycket.

Själva artikeln tar upp något som jag faktiskt helt kan ställa mig bakom. Gårdsprovning och försäljning av egenproducerat vin. En liten nisch som inte finns i Sverige idag, högkvalitativ vinodling. Konceptet är inte bara intressant och lovande, utan kan utveckla landsbygd och det bondesamhälle som vi faktiskt i grund och botten är. En strävan åt rötterna till, så att säga. Men likt en domedagsprofet stiger IOGT-NTOs ordförande Anna Carlstedt fram och kommer med katastrofpropaganda istället för att verkligen läsa igenom det lagda förslaget.

Det är ju inte så att den i skalan mycket lilla gårdsförsäljning skulle ha någon direkt inverkan på någon form av statistik. Verkligen inte. Försvinnande lite. Och de 16 100 000 extra sjukdagar per år som IOGT-NTOs ordförande ser i domedagskikaren på grund utav gårdsförsäljningen skulle innebära känns verkligen en fantastiskt lång bit ifrån verklighetens horisont.