Djävla fiskar... Dom mobbade mina krokade maskar i stort sett hela tiden. Av alla dom gånger som flötet åkte ned under vattenytan var det bara en liten rackare jag fick upp. En endaste...
Ena gången var halva masken borta, eller så hade dom spottat ut den igen. Vilka varelser. Det är lite som om jag göder dem snarare än metar. Dom är smarta dom där små.
Och min kära gumma var tappert med. Vi hade tagit med oss en termos kaffe, vilket var hysteriskt gott att dricka.
Regnet kom ju mer eller mindre precis efter vi hade satt oss i bilen. Det där stilla regnet som är så underbart. Hela skogen doftar just skog, det är en härlig upplevelse att meta i, kan jag lova.
Men det märks ju att man saknar vissa nödvändiga tingestar. Får se om man får den där skatteåterbäringen snart med... Då kanske det blir lite annorlunda!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar