Mer vår till folket!!

Nu är det dags för ordentlig vår, tycker jag... Verkligen... Jag är trött på att behöva klä på mig en massa kläder bara för att gå och handla mat eller för att vandra ned till stan och ta en kaffe. Naturligtvis finns det massa fler anledningar än bara de som är av bekvämlig natur. Som exempelvis att så fort snön är borta och solen skiner kommer jag sätta mina frö i krukor, se fram emot det första metet efter fina abborrar eller de första kasten vid kusten i hopp om ett ordentligt napp.
Det är mycket som kan göras vid bättre väderförhållanden. Och jag ser så mycket fram emot att laga maträtter med ordentligt färska örter. Rosmarin, timjan, dragon, gräslök, habaneros, röd chili, basilika och salvia. Kommer bli så roligt att bara kunna gå och plocka det man behöver. Och gumman skall sätta tomater. Fast jag måste ju faktiskt ta och dra till Blomsterlandet för att införskaffa större krukor. De jag har är inte direkt till för ordentliga volymer. Gissar på att mina två (!) små fönsterbläck kommer vara överfulla med krukor i olika storlekar. Men det är väl mödan värt. För det finns INGET som är så roligt som att laga ordentlig mat med ordentliga råvaror.

Sitter här nu och funderar över att man faktiskt är lyckligt lottad. Kanske inte just precis nu, men mera sådär lagom överlag. Just nu är man gräsänkling med gumman i en helt annan stad, så vissa saker kunde ju varit bättre. Jag har blivit bortskämd. RIKTIGT bortskämd under de dryga tolv månaderna som jag och gumman varit tillsammans. Så hysteriskt många morgnar som jag har vaknat upp till doften av kaffe och gnuggat sömnen ur ögonen. Sömnigt gått ur sängen och in på muggen för att sedan sätta mig i soffan med en färdigbryggd kopp kaffe framför mig. Jag är inte riktigt den mest morgonpigga individen för tillfället. Men är man arbetslös lodis så är man. Eller rättare sagt en bortskämd arbetslös lodis.

Det första

Detta känns lite skumt. Konstigt. Att vara här. Men visionen under så många år har varit att ge sig på detta. Att skriva av sig lite, att ventilera vardagens tristess eller dela med sig underbara händelser.

Kan ju dra en snabb historia om mig. Föddes i mars 1978, växte upp som vi alla gör under dynamiska omständigheter. Gick tolv år i samma skola, och inte fan blev jag berikad för det. och i december 2008 fick jag gå från Volvo Lastvagnar.
Under 2009 så hände det mycket. VÄLDIGT mycket. I januari gick mig kära far bort. Men med sorg kommer glädje. Jag träffade en väldigt speciell flicka, och vi har varit ett par nu i över ett år. Jag blev morbror i slutet på mars och farbror i början av maj.I oktober fick jag äran att ta del av den byråkratiska erfarenheten med ett försäkringsbolag, då två (eller fler) idioter till pundare gjorde inbrott i min lägenhet. Hur kan jag på något sätt avgöra vilken typ av "människa" inbrottstjuven är? Jo, enkel logisk uträkning. Det finns ingen inbrottstjuv med fungerande hjärnceller som i en lägenhet letar upp Dove-tvål i refillförpackning som ett bra och värdefull byte. Jävla idioter...

Detta året har emellertid inte hunnit bjuda på något mer speciellt stort. Inte ännu, men jag har förtröstan över att det kommer. Jag har fått en massa fina presenter under veckan. Blev ju hela 32 år. Inget roligt denna gången heller. Känns som om tiden springer iväg utan att jag hinner göra något med det. Och sedan den dagen jag fyllde 26 är det mer panik än glädje när födelsedagen kommer... Men men.. Presenterna var i alla fall riktigt bra. Mycket saker till köket, som en underbar ny stekpanna, en Skeppshult till och med. Älskar att steka i riktig gjutjärn. Sedan en hel del annat med, men nu känner jag att jag börjar bli såpass trött på att skriva. Måste få in ett par timmars sömn innan man skall upp och göra inget... Fan vad jag avskyr den här arbetslösa djävla situationen...